PUBLICERAT

På paddelfronten är det lugnt nu.
Luciapaddlingen frös inne fast jag jobbade ju ändå så för min del spelade det inte så stor roll.

På fotofronten kämpar vi vidare hos Kenneth. Fick inte riktigt kläm på platina så nu har vi återgått till palladium och det går riktigt bra. Jag jobbar med mitt NOSTALGI-tema.

Sedan kom jag plötsligt på att jag hade skickat in bilder till Riksförbundet Svensk Fotografis Årsbok. Brukar göra det för jag tycker det är så kul att bli publicerat. Hittills har jag fått med bilder varje år jag har skickat in men i år hade jag helt glömt bort både att jag hade skickat in och vilka bilder jag hade skickat. Kollade upp, såg att mitt namn var med på listan över publicerade fotografer, beställde boken och minsann hade jag inte fått med 2 bilder. En paddelbild och kaninbilden med Emma. Kul! Jag blev riktigt nöjd faktiskt.

Annars har Lina kommit hem på jullov men tyvärr jobbar jag hela helgen. 7.30-20.30 i morgon - det blir en lååång dag. Visserligen är jag jättejätteglad för mitt nya jobb men nu skall det ändå bli härligt med först 3 dagars jullov och sedan åker vi till Norge för att fira nyår.

UNDERBARA BLEKINGE

Årets sista organiserade långfärd (förutom luciapaddlingen då). Mycket vemodigt!
Vi har alltid haft kanonväder på våra Blekingepaddlingar, men när jag cyklade hem i torsdags kväll började jag bli tveksam till hur det skulle gå denna gång. Det regnade horisontellt, haglade, blåste så jag nästan inte kunde hålla balansen på cykeln och i Pildammsparken dränktes jag av ett ton kringflygande löv. Visserligen är jag inte så väldigt väderkänslig, men detta var lite för mycket.

Fredagsmorgonen kom, jag cyklade ner mot klubben, solen gick upp och det kändes rätt så bra.
Som vanligt körde Mia och jag upp på morgonen för att tjuvstarta med en egen liten paddling.
Så hade det varit hittills i alla fall. Nu var det ruggigt och fortfarande ganska blåsigt och Mia började förhöra sig om promenadstiger och andra aktiviteter. Hjälp!
Jag började bli orolig över att vi inte skulle komma ut på havet så jag hotade med att skriva i långfärdsbloggen att hon bangade ur. Det tog två minuter så stod hon där i torrdräkten och var redo.
Vilket givetvis var ett lyckokast för när man väl sitter i kajaken ångrar man sig aldrig!

Vi fick en underbar runda runt Tjärö och några småöar, vinden mojnade och det blev en härlig höstkväll på havet innan vi ställde oss vid grytorna på vandrarhemmet.

15 paddlare blev vi denna gång. 13 från KFÖ och Göran och Marie från Växjö.
Innan avfärd skrev Marie såhär på facebook:

Packa, packa, packa - paddling i Blekinge står på helgens schema, med fördrink, trerättersmiddag, vin, säng och serverad frukost 

- kanotklubbar förstår sig på det här med bekvämlighet lite mer än Friluftsfrämjandet.

Således fixade Mia och jag (mest Mia om man skall vara ärlig) en härlig höstgryta

som vi alltså avnjöt efter fördrinken och förrätten och innan efterrätten.
Friluftsliv är tufft!

Natten blev kall och lördagsmorgonen kom med sol, vindstilla och frost på kajakerna.
En härlig morgon men verkligen tur att Göran hade tagit med poggisar till mig annars hade jag nog frusit fingrarna av mig.

Efter frukost satte vi kurs mot Tärnö 

och eftersom det var nästan vindstilla kunde vi för en gångs skull lägga till på utsidan av ön. Rakt ut mot öppna havet. Vilken känsla!

Carol i full fart mot spritköket och sin 3 rätters-lunch.

In mot Järnavik.

Tur att vi fick ihop 3 mils paddling för lördagens 3-rätters var minst lika gedigen som fredagens.

Gisli förbereder lördagsmiddagen.

Av olika skäl blev vi lite färre paddlare på söndagen, men vi fick en ny toppendag med sol, paddling genom vasskanalen (som hade breddats sedan sist), kollade om Kofi Annan var hemma men det var han inte och en lång härlig lunchpaus längst in i otroligt vackra Svalemålaviken.

Kväll i Järnavik.

Läs mer på

http://kfolangfard.blogspot.se/2012/10/hostapaddling-i-blekinge-26-28-augusti.html

LUZERN

Vi har varit i Luzern och hälsat på Lina!
Luzern ligger otroligt vackert vid sjön Vierwaldstättersee som omges av höga berg.
Folket pratar schweitzertyska, som faktiskt inte är helt lätt att förstå, men pratar man engelska och lite tyska klarar man sig bra.
Vädret var kanonfint och kampen om platserna på uterestaurangerna vid vattnet var stor.

Det vimlade av svanor i staden och dom var otroligt tama. Spankulerade runt mellan människorna och åt ur handen. Inte alls så aggressiva som svanorna i Västra Hamnen.

Vi njöt i solen, åt fondue, var på båttur till Weggis (två gånger till och med eftersom Allan glömde sin plånbok där) och promenerade vid vattnet.
Åkte med Schweitz`äldsta ångbåt med skovelhjul:

Vi såg också lejonet i stenen som Mark Twain berättar om

Fick se Linas arbetsplats EF som var otrolig flott!
Lika flott exteriör hade kanske inte huset där hon bor

men läget och utsikten var jättebra och själva lägenheten var hur fin som helst.
Man undrar lite var där har varit innan dock.
Utrymmet utanför Linas etta var minst lika stort som lägenheten.

På söndagskvällen gjorde Lina kyckling med pasta till oss och på måndagen fick vi roa oss själva medan hon var på jobb.

Nästa gång jag kommer dit skall jag paddla och vandra i fjällen har jag bestämt!

RIVAD OCH STEICHEN

En regnig dag i dag och vad är då bättre an att kolla på fotoutställningar?
Följde med Fotografiska Föreningen till Danmark och fick se två fantastiska fotografer.
Åkte först till Nivå och Nivågård som visade den danska fotografen VIGGO RIVAD

http://www.nivaagaard.dk/

En fin man med stor empati och medkänsla som gör fantastiska bilder. Världens minsta konstbiograf visade också en film om honom.
Mysigt fik dessutom

Uppfriskande promenad i skogen tillbaka till tåget.
Från stationen i Köpenhamn direkt ner till Den Sorte Diamant och EDWARD STEICHEN. Hör ni? Edward Steichen visas på Den Sorte Diamant!

Få fotografer har betytt så mycket för fotografins erkännande som Steichen. Han startade fotogalleri, fototidning och framförallt satte han 1955 ihop den klassiska utställningen The Family of Man.

Eftersom jag fuskar lite med gamla fotografiska processer var det oerhört inspirerande att se hans fotogravyrer, platinabilder med mera. Så himla otroligt bra.
Om du bara skall se en fotoutställning i år låt det bli denna.

Som vanligt var det gläst med besökare i galleriet, vilket egentligen är en skam. En sådan gigant borde skapa långa köer!

http://www.kb.dk/da/dia/udstillinger/steichen.html

Efter utställningen började vi bli rejält hungriga. Det var fullt i caféet så vi begav oss ut på stan. Eftersom det var lördag och lunchtid var det ganska fullt överallt, men till slut lyckades jag hitta ett bord för alla 8 på ett trevligt ställe. Att det sedan vid bordet bredvid fanns ett gäng norska damer som hade hällt i sig ett antal snapsar, sjöng och var mycket högljudda visste jag inte då.
Förr var det svenskarna man ville skicka hem med båten - nu är det nordmännen.
Nåja - dom var snälla och harmlösa och försvann efter ett tag.

Vi fick in underbara danske smørrebrød - som några av oss snabbt insåg att behövde en lille en.
Men bara en.
Vissa kan behärska sig.

MUSIKQUIZ

I dag var det Musikquiz i kooperativet.
Tina och Sylvia hade fixat frågor, musik och rostade nötter.
Gunnel vann och Ulla-Stina blev tvåa.
Fast alla hade roligt!

ORDNINGEN ÅTERSTÄLLD

Som arbetslös står livet liksom på vänt.
När man jobbar jättemycket längtar man efter att vara ledig och genomföra alla roliga projekt man har.
Nu har jag för första gång i livet varit arbetslös ett par månader och inte tusan får man genomfört så mycket. Allt känns osäkert, det är svårt att planera och man blir nästan lite handlingsförlamad. Allt kan ju göras i morgon. Sedan sitter ju Luther där på ryggen och ger en dåligt samvete också. Så är jag.
Men nu är ordningen återställd för 1 november börjar jag nytt jobb och det känns underbart!

Sedan är det mycket fotorelaterat på gång:
Sunny 16-gruppen är igång igen efter sommaruppehållet. Vi har fortfarande inte lyckats hitta någon lokal till Fotografi i Fokus men är i alla fall igång med nytt tema som är NOSTALGI.
Gamla-processer-gruppen i Staffanstorp är också igång och jobbar just nu med Platina. Processen är egentligen samma som palladium som vi har jobbat med tidigare - men med det undantag att vi använder platinakloridlösning i stället för palladiumklorid. Bilderna blir lite kallare och får bättre svärta. Tyvärr är kemikalierna dubbelt så dyra som palladium.
Men vad gör man inte för bra bilder?

Vi samlades hos Kenneth i går kväll: Emma och Göran och jag som vanligt och sedan hade Anna hittat dit också. Anna var lärare på Folkuniversitetet i Kalmar tidigare, vi har träffats på olika lärarfortbildningar i gamla fotoprocesser och sedan dök hon upp när jag höll en föreläsning om fotografi på Galleri Närbild i Lund.

Föreläsning på Närbild. Justin har tagit bilden.

Utskriftsmomentet gick bra och mitt negativ såg bra ut:

Sedan började problemen. Exponeringstiderna blev mycket längre än palladium och sedan hände inget i framkallningen. Med andra ord blev våra bilderna alldeles för ljusa

Impulsiv och otålig som jag är ville jag då lägga ner projektet och gå tillbaka till palladium. Men sedan började Anna jobba med sin ökenbild, hon belyste bilden tills den såg bra ut

och fick sedan fram en riktig fin bild.
Kostnaden per bild är visserligen hög, men svärtan är ju bra så nu tror jag faktiskt jag ger tekniken en ny chans nästa vecka. Fortsättning följer.

Annars har jag gjort en föreläsning tillsammans med Bengt igen.
En fotoförening på Axis undrade om jag kunde prata om gatufotografering och eftersom Bengt och jag brukade hålla i det tillsammans på Fotoskolan fick han följa med.

Det var riktigt kul att arbeta med Bengt igen, föreläsningen gick bra (tror vi) och sedan fick vi en visning av den typ av kamror Axis sysslar med. Alltså övervakningskamror.
Bengt och jag försöker få ihop folk till en helgkurs i gatufotografering, men det har visat sig vara svårt.

Men i kväll startade jag i alla fall en bildkurs

http://www.folkuniversitetet.se/Kurser--Utbildningar/Konst-Foto-Film/Foto-fordjupningskurs/Lund/Fotografisk-bild/?sr=true

9 ambitiösa elever som valde KONTRASTER som första fotografiska utmaning.

URBAN PADDLING I KÖPENHAMN

Som havspaddlare vill man helst ut på havet. Givetvis.
Fast Köpenhamn är ett av få undantag där det är spännande att utforska annat än hav.

Nej. Vi paddlar inte över. Vi lägger kajakerna på ett släp och kör över på den bron som någon har haft mycket möde med att bygga. Bra så.

Sedan brukar vi lägga till i Christiania och det kan ofta vara en upplevelse i sig.
Fast denna gång skulle vi testa att lägga i vid Carols jobb.

Det var lite mer civiliserat än Christiania men framförallt fick vi se helt nya sidor av staden. Nybyggda hus som stod i vatten och området påminde faktiskt lite om Venedig. Kul att få uppleva det!

Mia och jag och säkert några till har pratat lyriskt om Köpenhamnspaddlingen på Tjäröfestivalen och facebook så denna gång hade vi fått med oss 4 paddlare från Växjö. Också kul.
Min vapendragare Marie blev tyvärr sjuk så från KFÖ blev vi 9 paddlare denna gång.
Med andra ord blev vi ett gäng på 13 personer som trots lite regn hade en underbar dag i Köpenhamn.

Även matstället var nytt denna gång. Vi brukar låna Kayakrepublics brygga, men förra året hade dom ingen servering så sent på året. Nu har dom flyttat till nya, i mitt tycke mycket spännande lokaler en liten bit från dom gamla och här var öppet och livat. Faktiskt nästan lite för livat när vi kom för det var svårt att få plats.
Men snart försvann alla och vi kunde bygga långbord och njuta av pilsner och lapskojs (eller lapskaus som vi säger i Norge). Riktigt nostalgiskt för min del. Och gott!

Nyhet nummer tre var att vi även hittade nya undervattensinstallationer i form av drunknade cyklar. Nästan lika spännande som dom skulpturer vi alltid tittar på.

 Ingen var intresserade av Den lille havfrue i år, men annars såg vi Nyhavn och Christianshavn och Den sorte Diamant och Operan och mera till givetvis. Blandning av ny och gammal arkitektur som fascinerade.

Vill du se mer bilder och läsa om hela vår rutt kolla
KFÖ långfärdsblogg.


Kvällen avslutades på klubben med dansk öl och italiensk pizza.