Ny destination: KLAGSHAMN

Motionspaddling i dag. Finväder och 10 paddlare som gav sig iväg mot Lagunen på platt vatten.
Här vände två medan resten ville lite till. Ytterligare två vek av vid Limhamns småbåtshamn medan resten tog kurs mot bron. Vi flög fram i medvinden och var snart där. Mysigt och lite smådimmigt. Såg ut som om världen tog slut efter bron.

Bron brukar vara en riktig bra sträcka för motionspaddling men nu hade vi fått blodad tand och ville mer och mer. "Lite till" sa Mia H och fick med sig mig (givetvis) och Martin, - en helt ny medlem.

Vi paddlade vidare i det grunda klara vattnet förbi Bunkeflo strandängar. Mycket maneter. Och en haj tyckte vi ana i dimman. Såhär långt åt det hållet hade vi aldrig paddlat innan så nu fick vi riktigt blodad tand.
Vi hade en Klagshamnstur på långfärdsprogrammet ett år men tufft väder och oerfarna paddlare satte stop för det. Men nu var vi ganska nära.

Ingen gjorde ansats att vända, vi njöt av varje paddeltag och plötsligt var vi vid inloppet till Klagshamns hamn. Vi paddlade förbi dom mysiga hyddorna, hittade en liten flytbrygga varifrån vi med lite ekvilibristiska övningar lyckades ta oss upp på land och ett besök vid Fiskbryggan som hade full ruljangs denna fina dag. Vi hade egentligen tänkt äta i Limhamn men Mia tyckte detta var mer rock´n roll.

Hajen

En räkmacka, en sillamacka och en laxtallrik senare klättrade vi åter ner i kajakerna och paddlade hemåt i lite lätt vågigt vatten. Skönt det också.

28 km paddling. En riktig toppenlördag!

Äntligen paddlat runt VEN

Här ligger jag i startblocket för att paddla runt Ven. Äntligen!
Venpaddlingen har varit ett litet trauma i klubben eftersom det inte har gått lysande innan - men nu hade vi äntligen fått in det i programmet.

Av olika skäl blev jag stående ensam som långfärdsledare, men då hoppade Anders K in som hjälpande hand. Nu var det såklart ingen Atlantöverfart man skulle ge sig ut på - överfarten från Borstahusen till Ven är endast 4-5 km. Men strömmarna kan vara starka ibland och sedan kan farleden vara ganska trafikerad.

Vi hade gått ut med att man fick vara lite van paddlare för att vara med och fick ihop ett kanonfint gäng. Vinden var NO och visst blev det lite vågor på väg över och framförallt på väg hem då det blåste upp i samband med ett åskväder, men det var mjuka fina vågor som var riktigt roliga att paddla i. Tillsammans med sina paddelvänner behöver man inte heller vara rädd för att slå runt eftersom man vet att dom kommer plocka upp en direkt. Om nu inte rollen sitter och det gör den garanterat inte i sådana vågor. Samma vågor finns det heller inga bilder på eftersom paddeln känns tryggare att hålla i än kameran i just det läget.

Rundan runt Ven är ungefär en mil så allt som allt blev det paddlat 22 km denna dag.
Känns härligt att ha klarat denna utmaning.

Läs hela berättelsen om paddlingen och se bilderna på vår långfärdsblogg

http://kfolangfard.blogspot.se/2014/09/ven.html

NYA ÄDLA ÄVENTYR

Hösten är på väg och det är åter dags att grotta ner sig i Kenneths källare och experimentera med gamla fotografiska processer.

Under sommaren har Emma varit i Berlevåg i Norge och bl.a. jobbat med cyanotypi på tyg. Spännande variant som jag hoppas vi kan göra någon gång.

Men nu är det mörkt på kvällarna och vi är avhängiga av våra UV-lampor.
Vi har hållit på med cyanotypi ett tag, -det är en ganska enkel process som har flutit på bra. Jag fick lätt ihop bilder till utställningen i Smygehuk till exempel.

Emma ritar upp storleken på sitt negativ.

Emulsionen läggs på med svamp.

Så självförtroendet var på topp och jag trodde det bara skulle flyta på. Vilket det givetvis inte gjorde. Gamla processer är som rysk roulette - man vet aldrig vad som händer.
Dom beprövade tiderna stämde inte, bilderna blev alldeles för ljusa och när vi tog längre tider blev det flammigt och jättekonstigt.

Som vanligt fanns det många teorier om vad felet var, men ärligt talat har vi ingen som helst aning.
Fast bästa tipset är nog att det fanns förureningar från palladium eller andra metoder i blandkärlen och/eller svamparna. Konstigt bara att Görans bilder blev ganska bra.

Nåja!
I morgon är det dags igen så då kämpar vi vidare.

GATUFOTOGRAFERING

Gatufotografering är kul!
Jag började mitt fotograferande med gatufotografering och även om jag numera jobbar mer med dokumentära projekt och gamla fotografiska processer kommer jag ofta tillbaka till gatans värld. Att fånga ögonblicksbilder utan att arrangera är verkligen en utmaning och man blir jätteglad när man någon enstaka gång känner att "där satt den".

I helgen höll Bengt och jag gatufotograferingskurs för en liten grupp elever. Dom fotograferade i Köpenhamn hela lördagen, solen sken och det blev många bra bilder. Roligt att jobba med Bengt igen också.

Själv fotograferade jag litegrann mellan presentationen av nya uppgifter och samling och feedback:

STOCKENTRÄFFEN

Till min stora sorg blev det ingen Tjäröfestival i år.
Jag har varit på alla Tjäröfestivaler som har varit på Tjärö och det har varit kanonarrangemang: Gemensamma paddlingar med lokala guider, kurser med kända instruktörer, föreläsningar och social samvaro med god mat och dryck.

Nåja. Nu var ju helgen inbokat på alla sätt och vis och eftersom Stockenträffen var samma helg bestämde vi oss för att dra dit i stället. Flott område, längre att köra och inte så uppstyrt. Visserligen försökte Orust kajak att styra upp lite, men det drog dom snabbt tillbaka. Ganska rörigt var det ett tag.

Från klubben var vi 10 som skulle iväg, några fick dock inte hundvakt så till slut blev vi full bil hos Lennart med den eftertraktade kroken och två som valde att köra själva.

Fin resa upp, inga bilköer, laxlunch på vägen och ankomst Stocken camping på eftermiddagen.
Efter snabb installation i stuga/tält gav vi oss ut på vattnet.

Glada gubbar.

Det blev en underbar kväll!
Vi paddlade längs Härmanö där vi testade alla små vikar som man kanske kunde paddla in i och vidare söderut till Kärringön. 16 km fick vi ihop.

Vi kom i land rätt så sent och sände en tacksam tanke till Anders som hade med färdiglagad Biff Stroganoff. Vi skulle bara hjälpa honom att koka riset och det gick väl sådär.

I alla fall kastade vi oss glupskt över den goda grytan allt medan folk drällde in hela tiden.

Mia och Växjögänget hälsar på.

Det blev en fin kväll med god mat och dryck och många härliga skratt.


Lördag morgon. Regn i luften och avhoppen haglade tät. Mia ville ägna sig åt konsten denna dag, Carol skulle fixa repskydd till sin kajak och Bang ville vänta ut henne.
Där stod jag med 3 tuffa, starka, duktiga killar: Anders, Lennart och Jan. Tur dom är världens snällaste.
Det började med ett litet äventyr direkt. Anders gillar att börja med motvind så han tog ut en nordlig kurs upp genom Lavö sund. Så lovande ut på kartan. Men lite vanskligt i verkligheten.
Innan ett rör vi skulle genom hade det packat ihop sig en matta av växter som det var kav omöjligt att ta sig genom. Anders hoppade ur kajaken - och försvann ner till knäna i geggemoja.

Nu var det dags för killarna att visa vilka gentlemen dom var. Jag fick sitta kvar som en prinsessa i kajaken medan Lennart bogserade och Anders puttade på.

Efter röret var det mycket närkontakt med botten och efter en dryg timmes slit hade vi förflyttat oss knappt 4 km. Men sedan blev vattnet djupare och farten högre. Vi fortsatte vidare norrut och bestämde oss för att paddla runt Flatön. Lunchade på västsidan av ön och tog en eftermiddagsfika på Koljön - som är naturreservat. Vädrets makter var med oss och så till att det var uppehåll under våra pauser.

Sedan fick vi lön för mödan och flög hem i underbar surf!

I mina ögon var detta en toppendag!  Jämnt bra tempo så man fick ta i lite, varierad paddling och full enighet om rutt och fikaplatser. Inget tjafs! Kanske sa dom det bara för att dom är så snälla men Lennart och Anders tyckte tempot var alldeles lagom dom också. "Hundvalpen" Jan paddlade hit och dit som vanligt och var oftast på en helt annan kurs än oss andra. I den långsammaste kajaken paddlar han snabbast av alla.

Roligt ekipage vi såg på väg in till campingen.

Efter 32 km paddling satt det fint med en buffé på kvällen.
Vi åt och drack, det var kallt och regnigt och några satte upp en vägg så det blev mysigare.

Söndag fick vi sällskap av Marie och Lotta från Växjö.
Paddlade norrut igen och rundade Björnholmen. 17 km.

Under dagen fick vi meddelanden om översvämningar i Malmö och undrade om vi skulle behöva paddla sista biten hem men trots stängd motorväg på ett ställe lyckades vi ta oss hem utan problem.

Summa summarium: Jag är mycket nöjd med helgen. Har fått paddlat mycket. Trevlig samvaro. Jättefin skärgård.
Men att åka dit just på Stockenträffen kändes inte speciellt meningsfullt eftersom vi inte alls blev bekanta med några nya paddlare. Jag trodde det skulle vara ett myller av paddlare på havet men vi mötte i princip inga paddlare när vi var ute.
Så det känns fortfarande sorgligt att Tjäröfestivalen dog.
Vila i frid men återuppstå gärna!