I år blev det ett lite annorlunda firande av 17 maj: På en alptopp i Tyrolen!
Jag har bloggat innan om vårt favoritställe Alpbach och nu är det dags igen.
Min syster Kari och hennes man Odd följde med denna gång och trots illavarslande väderutsikter fick vi en riktig toppenvecka. Endast en eftermiddag med regn men även solsken och lunch på balkongen.
Som vanligt bodde vi på Hotell Post.
Men låt oss börja med den norska nationaldagen.
Vi hade med norska flaggor och det känns ju bra att stå på en topp när man skall vifta med dom tänkte jag. Gratlspitz blev utvald. Jag har varit där förut och då gick jag från hotellet och i princip rakt upp. Men varför göra det lätt när man kan göra det svårt? Nej, långa rundan via Hösljoch, Hochstrickl och Bischofer Joch skulle det vara bestämde Odd.
Som sagt så gjort och vi gav oss iväg. Trevlig väg upp och spännande saker att kolla på ibland.
Vi kämpade oss upp, upp och efter många timmars slit såg vi på höjdmätaren att vi strax var uppe. Vad händer då? Stigen går NER för att sedan gå upp igen. Två andra toppar skulle vi över, det hade snöat under natten och ibland fick man ta det väldigt försiktigt.
Men skam den som ger sig. Vi kämpade på och besegrade toppen där det blev ett härligt firande med flaggor, lunch och en liten snaps som Kari hade fixat + min favoritchoklad Stratos från hennes dotter Karianne.
När det är brant upp är det såklart brant ner också och vi kämpade på med trötta ben.
Rundan avslutades med en lång serpentinväg som aldrig verkade ta slut men omsider var vi framme i Alpbach. En riktig utmaning och vi kände oss mycket nöjda. Och Odd, som springer halvmara och åker tuffa skidlopp var faktiskt lite imponerad av dom gamla damerna!
Allan kan ju inte klättra men tillsammans gjorde vi många andra vandringar i enklare terräng.
Precis som vid förra sommarvistelsen avslutades veckan med att vandra hela rundan till Inneralpbach och tillbaka.
Annars var vi på stadsvandring och lärde oss mycket nytt och vi kontemplerade mycket i Hälsostigen där man kunde hämta kraft från naturen.
Alpbach är helt otroligt vackert. Framförallt magnifik natur givetvis men också mycket saker att titta på på vägen. Genuina träsaker och små överraskningar. Mycket religiösa symboler. Och vackra hus. God mat och dryck.
Ett toppenställe helt enkelt och vi kommer säkerligen tillbaka.
