CYKELBEKYMMER

som började med att jag läste en artikel med råd kring vintercykling. Se till att att hårt pumpade däck stod det.
Måttlighet har aldrig varit min ledstjärna så med den fina manicken vi har här i bo-koperativet blåste jag in rejält mycket luft, vilket givetvis ledde till att slangen exploderade!  Lyckades få på plats däcket och pumpa upp så jag kom till jobbet men när jag skulle hem var det platt som en pannkaka. Pumpade och pumpade, cyklade en bit, gick en bit, sprang en bit bredvid cykeln, pumpade igen och igen.....

Sedan borde jag ju tagit det lugnt, kollat läget, läst bruksanvisningen och avvaktat dagsljus.
Men så´n är ju inte jag. Strax innan midnatt tar jag av däcket (framdäck är jättelätta att ta av - det gör ju cykeltjuvarna hela tiden). Bromsen var visserligen helt annorlunda än vad jag var van vid och eftersom det var beckmörkt och svinkallt hade jag inte riktigt koll. Så när jag nästa dag skulle sätta på det nylagade däcket missade jag givetvis att sätta i en spets på bromsen i en metallögla på ramen så när jag kastar mig upp på cykeln för att provtesta bromsen går det mesta åt helsike. Wiren dras av och hela bromsmojängen snurrar. Ju mer jag kämpade med att få ihop det hela ju värre blev det och till slut fick jag krypa till korset och åka in till cykelverkstaden med alla delar i en påse.

Givetvis visade det sig då att moderna cyklar är som moderna bilar och när något går sönder måste mycket bytas. Helt ny broms med mera så där flög en dryg tusenlapp iväg bara för att jag är så otålig, ettrig och har alldeles för stort självförtroende när det gäller att fixa saker.

Surt givetvis - men då tänker jag såhär: Om jag hade haft en bil istället för en cykel hade det blivit mycket dyrare. Bra så.