LYXPADDLING I ITALIEN

 

Grotta Azzurra

En underbar sak med att vara med i KFÖ (Kanotföreningen Öresund) är att man får prova på hela spektrat inom paddling. Man kan utforska Norges kust och fjordar, frysa på Grönland, paddla 24 timmar på kanalen i Malmö eller deltaga i Vogalonga - ett lopp på kanalerna i Venedig. Plus massor med annat såklart.

Nu har jag precis varit på lyxpaddling i Italien. Lyxen var att vi bodde på hotell och fick maten serverad bland annat. Paddla fick vi göra själva.

Det var Carol som hade ordnat allt ihop och hon och jag sammanstrålade i Rom innan paddlingen började. Att jag stod på flygplatsen och väntade medan hon stod på järnvägsstationen behöver vi inte fördjupa oss i just nu. Vi kom i alla fall fram till det trevliga hotellet i Agropoli till slut och fick en fin kväll och förmiddag innan dom andra ankom och paddlingen började.

Till höger hotellet i Agropoli

Utsikt från hotellet

På eftermiddagen kom kajakerna och det var dags för en liten provtur för att testa utrustningen. Det blåste en hel del så vi fick en första aning om fördelar och nackdelar med kajaker utan varken roder eller skädda. På kvällen bjöds det på drink med massa snackstillbehör och planering av veckan.

Paddlingen var vid Clientakusten söder om Salerno och vi paddlade från Agropoli till Scario.

Eftersom det var massor att titta på, grottor att paddla in i, underbara fik på stranden med mera så paddlade vi inga jättelånga sträckor. I snitt blev det ca 15 km per dag, ibland lite mer och ibland lite mindre,. Fast första riktiga paddeldagen blev det ganska kort. Det blåste mycket, kajakerna var svårpaddlade i sidovinden och säkerhetstänket var väl inte på topp så vi kände oss lite tveksamma. Inga paddellinor fanns, kapellen läckte och mitt flög av en gång. Efter ett tag bestämde vi att jag och Torleif skulle ligga längst bak för att se till att alla kom med eftersom guiden inte kunde vända sig om i vågorna men vi hade ingen pump och ingen bogserlina så det kändes väl inte helt optimalt. Men överallt är ju säkerhetstänket lite annorlunda i Italien än i Sverige. Säkerhetsbältena i bilarna var ofta kapade och den lilla delen satt i för att det inte skulle pipa, någon fick ofta sitta i baggageutrymmet och i hotellshuttlebussen fick vi sträng besked om att inte använda bältet. Det var knappt luft i däcken heller. Nu är Carol och jag i Napoli och här kryllar det av hela familjer på samma Vespa - ofta utan hjälm. Ibland har dom vuxna hjälm men inte barnen. Och snabbt kör dom - och tutar hela tiden såklart.

I alla fall kände även guiden efter ett tag att det inte var optimalt att paddla vidare så vi vände tillbaka till en strand där kajakerna så småningom blev hämtade. Vi blev också hämtade och fick promenera längs stranden och upp till ett hotell som låg på en topp med underbar utsikt. 

Dags att ta ställning till om vi skall paddla vidare

Nästa morgon var det också lite småblåsigt men sen kom vi i lä och resten av veckan var det inga problem.

Vi fick magiska dagar med besök i grottor där vattnet var turkost eller grönt, vi kollade på fantastiska bergsformationer och badade och åt lunch på vita stränder. Ett par gånger gick vi iland på pyttesmå stränder som såg öde ut men minsann om det inte fanns frodiga små fik gömda i skogen.

Vi hade tre olika guider. Peter den superentusiastiska som ville ha många pauser (köpte macka på en strand för att äta den på nästa) Luigi som kunde allt om området han guidade i och som dessutom ägde det hotell vi bodde på i Pisciotti och som var något av det mest häpnadsväckande vi hade sett. Sex katter mötte oss innan Luigis mamma öppnade en liten dörr och släppte in oss. Carol och jag släpade våra resväskor upp till ett rum högst upp. Inte mycket fönster men små hål för att kunna skjuta på fienden fanns det. Luigi berättade att dom hade hittat vapen när dom köpte stället. Pisciotti var en mycket speciell by med trånga gränder och på kvällen åt vi på restaurang som Luigis familj också ägde. Guiden dom sista dagarna var Enrico som var den bästa paddlaren med bra säkerhetstänk fast hans engelska hade hög förbättringspotential.

Om ni vill veta allt om vilka sträckor vi paddlade, vad vi åt och andra detaljer kommer det snart ett inlägg på KFÖs blogg som ni kan kolla. Som fotograf vill jag mest genom mina bilder försöka förmedla vilken härlig vecka vi hade. 

Så varsågoda: En blandad kompott från land och hav!

Hotell där Hemingway hade bott. Peters kompis skulle rusta upp det berättade han

Madonnan i berget

 

"Skriket" av Munch (med lite fantasi

Efter åtta dagar med paddling var det slut på det roliga. Sista hotellet vi bodde på var det första som hade hiss - men vi fick öppna vår prosecco själva. 

Hundar och kyrkklockor slogs om uppmärksamheten men efter promenad vid stranden och god middag sov nog dom flesta gott ändå innan vi gav oss iväg på olika nya äventyr.

Tack Carol för att du fixade och tack alla paddelvänner för minnesrika dagar!