Precis som mig gillar hon att göra saker hela tiden så efter ett tag kände vi att vi kunde det mesta.
Men då hittade jag boken 100 balla ställen i Köpenhamn och vi hittade genast nya ställen att utforska.
Kari fick äta gröt på GRØD fast hon inte ens gillar gröt, vi vandrade länge för att kolla gammel kyrkogård som vi inte ens kom in på - Kari på gott humör som alltid - men det mesta funkade såklart.
Vi kollade Pälsdjuren på Gasverkvej
och Café Malmö
-med andra ord ställen vi inte hade hittat till annars.
Andra ställen kände vi till men blev påminda om.
Underbara Cisternerne
och eftersom bokens författare tyckte det var lite läskigt att klättra upp i Spiraltornet på Christianshavn var vi såklart tvungna att testa det.
För två norska damer var det såklart en baggis.
Vad? Är vi redan uppe? Var är det läskiga?
Många andra ställen i boken har vi checkat av (Christiania, Den sorte Diamant, Copenhagen Street Food, Glyptoket, H C Anderssons grav, Palmehuset i Botaniska trädgården med mera)
och många har vi kvar. Raketmadsens rymdlaboratorium kan vi dock stryka från listan.
Men nu är det Coronatider och Kari får inte komma varken hit eller dit och vi får alla stanna hemma.
Vad gör jag då?
Köper boken 100 balla ställen i Skåne såklart.
Så nu har jag mycket nytt att utforska.
I dag var det vernissage för en jubileumsutställning på Galleri Blå i Gärsnäs där jag har med bilder och då passade jag på att kolla nummer 40 i boken: Betongbryggorna i Gärsnäs - heliga betsaftens tempel.
Vilket är - eller var - en ramp där man kunde köra upp och stjälpa av betorna fram till 1966.
Uppfarten är riven och bara den delen som svävar i luften är kvar vilket gör det hela lite surrealistiskt.
Gå av tåget och gå 500 meter tillbaka så hittar du stod det i boken.
Så gjorde jag och blev först lite besviken. Det hela var ganska civiliserat. Hembygdföreningen hade sin grillplats där och man hade satt solpanelerpå rampen. Jag är för både Hembygdsförening, grillplats och solpaneler men nu var jag ju liksom ute efter något helt annat.
Men skam den som ger sig.
Jag trampade runt i terrängen i klänning och finskor eftersom jag egentligen skulle på vernissage (tur man är fästing-vaccinerad) och hittade en hel del spännande miljöer: