Helt otippat fick jag plötslig möjlighet att paddla i Geirangerfjorden i Norge.
Vi var inne i fjorden med en kryssningsbåt och en av utflykterna visade sig vara just paddling.
Jag anmälde mig givetvis direkt men med tanke på medelåldern ombord kände jag mig lite osäker på om det skulle bli av. Jodå, 14 tappra själar ställde upp och jag hittade direkt Heike Berit att dela kajak med. Heike visade sig ha norska rötter så det var ett riktigt kap. Hon var ingen paddlare, men hade rott mycket och det är ju lite samma sak fast dom åker baklänges.
Här är vi redo för stordåd:
Först en liten introduktion av instruktörerna och sedan ut på vattnet.
Solen sken, vi tittade på alla som satt i svettiga bussar och kände oss väldigt nöjda med vårt val av aktivitet. Medvinden hjälpte oss en bra bit i fjorden, vi kollade på forsar och lyssnade på guidernas historier. Tillbaka i en uppfriskande motvind.
Häftigt både att paddla förbi den enorma kryssningsbåten och längs dom höga fjällen.
För Heike och mig gick det riktigt bra. Inga problem alls. Man kan väl nästan säga att vi var bäst!
Några behövde bogseras på slutet. Killar givetvis.
En härlig upplevelse som gav mersmak. Men hur tusan tar man sig till Geiranger för att paddla?
Inte vet jag, men Flåm som ligger längst in i nästa fjord vi besökte (Sognefjorden) vet jag hur man tar sig till. Med tåg! Dessutom med tåg som skall vara en helt fantastisk upplevelse:
OK. Då vet man hur man tar sig dit på ett trevligt sätt. Men fanns där några kajaker? Jodå - jag såg några i fjärran och traskade dit.
Här kan man hyra kajaker om man kan dokumentera att man kan kamraträddning och självräddning.
Ja - jag ser direkt en möjlighet till en annorlunda långfärd i Kanotföreningen Öresund. Får se om några nappar på det.
