KRYSSNING

Dags för Allans favoritsemester: Kryssning.
Själv är jag inte överförtjust i paraplydrinkandet och slappandet, men att åka båt är ju ett underbart sätt att förflytta sig så det är väl OK. Men ärlig talat hade jag inte läst på så mycket. Visste att vi skulle till några norska fjordar, till Stavanger och Oslo och eftersom kryssning ofta är lite gala så slängde jag ner mina finaste klänningar som inte är speciellt chicka och var nöjd med det.
Medan vi väntade på avresedags tänkte jag att jag kunde ju kolla utflykterna lite på hemsidan.
MILDE MIRAKEL! Man kunde paddla i Geirangerfjorden!
Packningen fick ändras radikalt: Ner med vattentät kamera, ylleunderbyxor, vattentäta säckar med mera. Och förväntningarna inför kryssningen höjdes radikalt.

Båten var enorm och innan avfärd avvecklades den obligatoriska säkerhetsövningen. Vår samlingsplats var casinot, vilket kändes lite surrealistiskt. I vilket fall som helst hade troligen alla drunknat innan instruktionerna på alla språk var klara.

Sedan direkt till Hellesylt/Geiranger där paddlingen stod överst på programmet. Bilder därifrån kommer i ett eget inlägg men jag kan avslöja så mycket som att solen sken och det var helt underbart.
Även i övrigt gick det över förväntan. Efter Geirangerfjorden gick vi in i Flåm som också är en smal fjord med fjäll på båda sidor. Mycket häftigt, men aldrig, aldrig skulle jag kunde bo sådär. Ingen horisont och inga vyer. Med buss åkte vi ner Norges brantaste väg (18% lutning) och vi fick se ställe som var med i mitt favorit-TV-program "Der ingen skulle tro at noen kunne bo".

Poesia i Geirangerfjorden

I Geiranger fanns ingen lämplig brygga så vi fick ta oss iland med livbåtarna.

Det kändes som om båten fyllde hela viken

Bad och mys ombord

Minsta lilla gräsfläck så bygger man ett hus.

Underhållningen ombord höll väl inte precis världsklass

Mer paraplydrinkar.

Sedan vidare till Stavanger

där mycket överraskande min syster Kari mötte upp med hela familjen. Besökte vårt favoritställe NB Sørensen och åt den norska nationalrätten kompe (eller komle som dom säger i Stavanger).

Efter Stavanger kom Oslo som firade nationaldag, men det hade nog italienarna nog inte riktigt fattat (Båten var italiensk fast den var givetvis registrerad i Panama). Men jag var iland och firade frenetiskt i alla fall. Mer om det också i annat inlägg.

Slutligen Kiel som bjöd på shopping, sexshops, konstinstallation med får och mycket tiggare och ännu mera nordmän.

ROLLKURS

VAD ÄR GUMMITRYCK?

GATUFOTOGRAFERING, SKEPPSVRAK OCH TOAPAPPER.

Efter en vinter med mycket jobb rör det på sig rejält både när det gäller fotografi och paddling.
Har som sagt en stor utställning på Galleri Blå i Gärsnäs tillsammans med Bengt - missa inte den!
Onsdagen den 22 maj kl 19.00 håller vi en föreläsning om våra bilder och dom gamla teknikerna.
VÄLKOMNA!

Sedan fick Bengt och jag äntligen ihop en grupp som ville gå gatufotograferingskurs i Köpenhamn (och vi hittade äntligen en helg då båda kunde). Jätteroligt och nostalgiskt!

Bengt delar ut första uppgiften: 5 par som pussar varandra.

Medan eleverna kämpade med den tuffa uppgiften vandrade Bengt och jag runt på olika antikmarknader, tog en fika och mådde bra.

Bengt har hittat en spännande kamera.

Övriga uppgifter var Lunchdags, Fotografera utan att titta i sökaren och Storstadsliv.
Vi samlades som vanligt på Gammeltorv inför varje uppgift och plötsligt dök Marie - en gammal elev upp som gubben i lådan. Hon hade sett på facebook att vi var i Köpenhamn och hade parkerat sig på Gammeltorv med man och familjens nytillskott. Vilken trevlig överraskning!

Elevernas uppgifter fick dom ha för sig själva, men jag hittade favoritmotivet såpbubblor och en mycket stor hund som kladdade ner min lins totalt.

En fin dag blev det. Underbar grupp. Bra väder. Lunchbuffé på Rizzrazz. Och en kall öl som avslutning. Bengt och jag var glada.

När det gäller paddling bor jag lite längre bort från min kajak nu - bodde ju så himla nära innan - men vi har genomfört 2 långfärder och i dag var Marie och jag en sväng i cementhamnen samtidigt som vi letade snygg bräda som jag skall ha som hylla till ett flaskskepp. Egentligen skall det vare en del av ett skepp som har gått på grund men det verkar som om det finns relativ begränsad mängd snygga träskepp som förliser nu för tiden. Hittade först en bräda som fick duga i nödfall

men sedan såg vi en bit som man omöjligt kom åt från vattnet men som jag plockade upp på väg hem. Den är lite tuffare med hål och rostiga spik och med lite god vilja kan den vara från ett förlist skepp.
Det svåra jobbet nu är att övertyga Allan om att den är skitsnygg och således skall förgylla vårt hem.
Jag har redan en jättesnygg stor bräda som är förvisad till uteplatsen. Vi får se hur det går.

Inne i cementhamnen visade Marie mig var arkitekten i Dockan möjligen har sin inspiration ifrån när han (eller hon) placerade en containerliknande sak på taken:

En fin dag på havet blev det - som toppades av att min kajaklagning klarade toapappertestet. Allt toapapper i packutrymmet var snustorrt efter dom hårda sidovindarna. Hurra!

Nu är min kajak tät igen. Jag skall lägga på lite gelcoat och polish, sätta nytt snöre i skeddan och sist men inte minst stolt klistra på Sjöräddningens emblem.
Sedan är vi redo för en ny säsong!

ILANDSPROBLEM

Strulig morgon. Bussen kommer inte vilket leder till att jag precis missar tåget mot Helsingborg och Dunkers kulturhus. En halvtimme till nästa tåg som givetvis är försenat. Försöker använda väntetiden att ringa kommunen för att få det arbetsgivarintyg som jag behöver för a-kassan. Efter 50 minuter i kön när jag lyckats avancera till plats 4 bryts samtalet eftersom täckningen på tåget är dålig.
När jag väl lyckas komma fram har dom 3-4 veckors handläggningstid vilket troligen leder till att jag blir utan pengar. Väl framme i Helsingborg spöregnar det.

Det var dagens gnäll. Ilandsproblem som sagt. Väl framme vid Dunkers kulturhus gick det inte som jag hade tänkt.
Nick Brandts utställning hade jag bestämt mig för att jag inte skulle gilla. Snygga avbildningar av djur är inte min grej och det var sådana jag hade sett i press och annat. Fast utställningen var helt annorlunda. Känslosamma bilder, ett starkt engagemang och ställningstagande.
Nils Bergendals utställning The Name of Us trodde jag jag skulle gilla och det gjorde jag också. Dokumentärt, men ändå öppna bilder som ställer frågor och en surrealistisk stämning. Precis vad jag gillar och ofta efterssträver i mina egna bilder. Mycket inspirerande.
Såg också en Instagramutställning och A Day in the World som också var sevärda. Gillade utgångspunkten att man kan ta bra bilder med alla kamror bara man har en medvetenhet i det man gör.
Mycket foto på Dunkers nu alltså. Riktigt kul!

VERNISSAGE PÅ ÄDLA BILDER

Lördag och dags för vernissage!
Dagen började bra. Busschauffören var trevlig och tågresan från Hyllie till Gärsnäs var hur mysig som helst. Väl framme satte man sig i solskenet och undrade om någon skulle hitta dit. Jag behövde inte vänta länge för redan innan utsatt tid hängde Kenneth och Ninny på låset med underbara blommor.

Sedan kom en jämn ström av människor: Släkt och vänner, gamla och nya elever, grannar och arbetskamrater och andra fotointresserade. Roligt också att dom kom i en jämn ström under hela dagen så man hann prata med dom flesta.

Marja-Lisa serverar kaffe till gänget

som kom med denna underbara farkost.

Lou tycker bilderna behövde justeras lite.

Vi fick underbara blommor, vin och timjan - och Bengt fick ingredienser till äggakaka.

På kvällen vankades det härlig mat och dryck tillsammans med gäster från grannskapet.

Söndag morgon vaknade man till ännu en solig dag som började med Marja-Lisas goda frukost.

På tåget hem kunde man slappna av och njuta av att allt gått så himla bra.
En fin helg. En riktig fin helg har det varit!