Min familj pratade om spa och shopping, vilket ger mig kalla kårar, så jag hade redan kvällen innan anmält mig till Kajakktur på Adventfjorden - även denna gång med Svalbard Wildlife Expedition som arrangör.
Fast man anmälde sig sent på kvällen funkade allt perfekt och man blev hämtad på hotellet på morgonen av guiden Bård. Norsk guide denna gång.
Deltagare på paddlingen visade sig förutom mig vara ett engelskt par på bröllopsresa! Vilket underbart mål för en bröllopsresa - och dom var helt underbara också. Mitt minne för namn är lite kort ibland - men jag tror dom hette Nick och Irene.
Jag fick egen kajak även denna gång. Nu med skedda som jag gillar bättre än roder.
Eftersom vi var en ganska liten grupp kom vi snart på vattnet och startade med att korsa Adventfjorden.
 |
| Guiden Bård |
Ganska snart hittade Nick och Irene samma takt och dom fick upp riktigt bra fart efter hand.
Vi följde kusten på andra sidan, tittade upp mot Hiortfjellet och gick sedan i land i Hiorthamn.
Hiorthamn var tidigare bas för gruvarbetarna som jobbade i gruvan 500 meter upp mot Hiortfjellet.
Här fanns bostäder, matsal och även en linbana upp till gruvan.
I Hiorthamn har Svalbard Wildlife Expedition nu en lägerplats där det fanns lådor med lite utrustning - bland annat stora varma överaller som vi kunde dra över torrdräkterna. Hur smidigt som helst (förutom när man var kissnödig och tjej).
Här gjorde vi upp eld, åt deras lyxlunch med getmesost och renkött och som kronan på verket fixade Bård KOKKAFFE! Bara en sån grej. Det var länge sedan man fick så gott kaffe.
Sedan var det dags för en promenad med sightseeing i området.
Vi såg resterna av ett flygplan från andra världskriget. På Svalbard är allt från tiden innan 1946 fredat så ingenting får flyttas eller ändras. Det ligger där det ligger.
Om du nu har en lupp tillgänglig kan du kolla polarräven som finns här:
På tal om räv så fanns också burarna kvar där man hade försökt hålla djuren för pälsens skull. Fast dom frös ihjäl när dom inte fick röra sig så det var ingen succé direkt.
Några av dom gamla gruvarbetarbostäderna är i dag privata stugor och dom var riktigt fina och roliga.
Vid en av stugorna såg vi till och med en människa. Han var vänligsinnad och vinkade till oss.
Även linbanan var ganska välhållen så där klättrade vi upp och kollade.
I övrigt fanns där ett ganska stort skeppsvrak, massa drivved från Sibirien, vi kollade på kompassblomman som börjar blomma i söder, vi såg renar och ganska många spår från gruvtiden. Till exempel en stor motor som stod kvar i lådan och aldrig hade blivit upp-packad.
Till slut var det dags att sätta sig i kajakerna igen.
Lite lurigt att ta sig ut från stranden där vågorna slog in - eftersom jag inte är van vid plastkajak var jag nog lite för försiktig och rädd om kajaken - men Bård hjälpte till och snart var vi ute på vattnet igen.
Härlig överfart tillbaka till startpunkten i Longyearbyen.
En ny underbar dag.
Lycklig över att få paddlat ännu mer på Svalbard!
Med så trevligt sällskap!
Och så kokkaffen då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar