torsdag 29 oktober 2015

SAN FRANCISCO

Vår underbara roadtrip avslutas med några dagar i San Francisco.
En härlig stad men samma mönster återupprepar sig här som på resten av resan: Dom stora kända sakerna blir en besvikelse samtidigt som nya guldkorn hittas.

Golden Gate är såklart maffigt och visst är Fisherman´s Wharf trevligt men väldigt, väldigt turistigt. Nu är det lite lågsäsong också och man känner att verkligen alla vill åt ens cash. Ta en busstur, ta en båttur, kom och ät, lyssna på min musik och betala.....

Hade tänkt åka till Alcatraz men det blev liksom för mycket. 31 dollar för en båttur som inte var längre än ett stenkast, fotografering av alla framför ön, kom och köp dina bilder, högtalarutrop hela tiden, köer, souvenirbutiker med randiga kläder....
Inte min grej så jag nöjde mig med att kolla miniatyren på fastlandet och läsa på om öns historia. Bra så.

Sjölejonen vid Pier 69 var maffiga men vi var ju nästan lite mätta på stora sjödjur.

Chinatown var trevligt som Chinatown brukar vara, vid Union Square fanns det många fina affärer som jag höll mig långt undan (förutom att gå på toaletten där), Cable Car var häftig men väldig fullsatt och svårt att titta ut ordentligt.

Haight Asbury var ju rätt så häftigt men samtidigt lite sorgligt kan jag tycka. Jag var ju själv ung på 70-talet och som jag upplever det var vi glada och arbetsamma och fulla av kampvilja.
Nu släpade sig hippierna fram med gitarr och sovsäck. Fast dom kanske hade kul - inte vet jag.

Lite bilder blev det ju från både det ena och det andra:

Cool hund vid Fisherman´s Wharf

Jobbare vid Fisherman´s Wharf

Fisherman´s Wharf

Lunch vid Fisherman´s Wharf

Eventuell gatumusikant vid Fisherman´s Wharf

Polis vid jippo inför premiärbasketmatch

Vid akvariet, Fisherman´s Wharf

Fisherman´s Wharf

Sjölejon vid Pier 39

Lunchpaus vid Fisherman´s Wharf

Närgången mås vid Fisherman´s Wharf

På båttur, Fisherman´s Wharf

Arg! Vid Fisherman´s Wharf

Mycket cyklister i San Francsisco - och vid Fisherman´s Wharf


Chestnut Street - nära hotellet


Union Square

Chinatown

Chinatown

Chinatown


Haight Asbury


Haight Asbury




Vad vill jag lyfta fram i turistguiden då?

1. Japanese Tea Garden i Golden Gate Park.
Golden Gate Park är enorm. Går hela vägen från Haight Asbury till Stilla Havet.
Eftersom jag kom lite tidigt till Haight Asbury och inget hade öppnat tänkte jag börja med en sväng i parken. Första delen var dom hemlösas område. Stora grupper med hemlösa och alla deras hundar. Dom hade förmodligen sovit i parken. Jag traskade på och hittade inte så mycket. Såg väl lite förvirrad ut för en snäll man förbarmade sig över mig och visade mig vägen till dom trevliga sakerna.
Den japanska trädgården var fantastiskt mysig. Det var en regnig morgon men när jag kom hit visade solen upp sig. Jag drack jasminte och åt grön-te-glass. En verkligen oas. Hittade också andra fina stigar i parken.










2. Palace Of Fine Arts
stod det på kartan vid Marinan ganska nära hotellet.
Jag trodde det kanske var ett konstgalleri och kutade dit.
Det visade sig att byggnaderna byggdes till Panama-Pacific-utställningen 1915.
Fin park, vatten, mycket fågelliv. En ny oas.




3. Arkitekturen
i San Fransisco är ju bara helt fantastisk. Finns underbara hus överallt.
Jag traskade på för att se Painted Ladies men det var egentligen helt onödigt för jag hittade snyggare hus i Haight Asbury.
Fast rätt bra ändå eftersom man hade en helt fantastisk utsikt från Alamo Square.


Haight Asbury

Utsikt från Alamo Square

Vi bodde på Motell 8 på Lombard Street nära Marinan. Kanske inte mitt i smeten men väldigt bra område. Fanns både affärer, restauranger och trevliga barer i närområdet. Vi åt thai, indiskt och grekiskt. Ca 2 km till Fisherman´s Wharf. Gick bussar till downtown nära hotellet. Och om man som jag är lite pigg i benen är det gångavstånd till det mesta. Jag promenerade från Haight Asbury via Alamo Square och Japantown hem till hotellet. Man ser mer när man promenerar. Stora höjdskillnader i San Francisco. Brant upp och brant ner.
Allt var bra med hotellet förutom housekeeping, alltså städningen. Första dagen tog dom våra handdukar och ingenting annat. Andra dagen tog dom handdukarna OCH vikte små spetsar på toalettpappret.
Egentligen behöver man ju ingen städning men dom kan ju ge fan i våra handdukar och så vill man ju ha mer kaffe och schampo. Men såklart ett ilandsproblem. Vi fick kaffe i receptionen och motellet rekommenderas absolut!


Jaha. I morgon reser vi hem igen. Tråkigt men ändå skönt.
Saknar ni något?

Hundbilderna såklart!
Här kommer dom:






USA-äventyret är klart.
När jag har samlat intrycken kommer kanske en uppsummering!

tisdag 27 oktober 2015

DJUR OCH MÄNNISKOR KRING HIGHWAY 1

Dimmig söndagsmorgon.
Continental frukost där höjdpunkten var brödrosten som sköt iväg mackorna med våldsam fart.
Lämnade underbara Morro Bay med kurs mot Carmel.
Hittills hade vi varit lite besvikna på Higway 1 - eller Pacific Coastal Higway som den också kallas. Alla pratade om hur fantastisk den var men vi såg den mer som en ganska tråkig väg med vissa highlights.
Även denna söndagsmorgon började med en ganska tråkig sträcka - fram till San Simeon och elefantsälarna - som var helt fantastiska.
Hela stranden var full av dom, några simmade runt i vågorna, några bråkade men mest låg dom och latade sig.





Sedan fick vi svar på tal för nu började en riktig maffig vägsträcka. Vägen slingrade sig i bergsidan, upp och ner och ibland var det riktigt brant ner till havet. Underbara vyer över allt. Vackert och mäktigt!



Mycket mer öde än vi hade tänkt oss. Jag trodde faktiskt västkusten skulle vara mer bebodd. Det är ju så populärt med havsutsikt.
Vi behövde bensin och Allan behövde cigaretter. På vår specialkarta fanns en tydlig ring med Lucia med feta bokstäver. Det satsade vi på.
Det kom ett ställe med övernattning och fik - och sedan kom - ingenting.
Kom även förbi en pytteliten mack som tog 6.90 för bensinen. Inte klokt. I början på resan blev vi sura om vi behövde betala mer än 2 dollar.
Ja, jag vet. Ilandsproblem.
Big Sur var lite mer. Ett kargt ställe som säkert var underbart för naturupplevelser. Mycket skog. Campingplatserna var fulla och kring naturparkerna stod massor med bilar där ägarna säkert var ute och vandrade.
Trots dom tuffa backarna mötte vi massor med cyklister.
Västkusten är dom smalas land. Här är folk smala. Ibland väldigt smala. Enorm skillnad från vår första del av resan.

Carmel var som sagt dagens mål. Staden som Clintan var borgmästare i är ett tidigare hippieställe som nu hade blivit riktigt chikt. Fina gallerier och dyra affärer. Även hippiekläderna var svindyra - en riktig hippie hade vänt sig i graven.
Men fint!
Vi lyckades få ett hotell till bra pris nära centrum.

Projekt nummer ett blev att ta sig ner till havet. Turligt nog tog vi fel gata, vilket gjorde att vi hittade Weston Gallery. Med fotografier av dom stora västkustfotograferna Edward Weston, Ansel Adams och Imogen Cunningham, med flera. Plus några palladiumbilder av en fotograf jag inte kände till. Kunde knappast blivit bättre!


Vägen ner till havet var ganska brant så det blev bra träning för Allan inför vårt nästa Alpbachäventyr.
Havet var såklart underbart. Som alltid!


En öl på en jättetrevlig uterestaurang och såklart några nya hundbilder!



På den där jättetrevliga uterestaurangen skulle dom ha livemusik på kvällen. Jazz sa dom - så dit gick vi såklart.
Jazz vill jag väl inte kalla det. Beatles, Cohen, Winehouse med flera....

Men supertrevligt. Vi satt på en innergård med brasa och artisten sjöng så fint. Hon sjöng Route 66 speciellt för Allan och mig och så hade hon varit i Malmö. Det är så mysigt med båten som går till Köpenhamn, sa hon - så det var nog ett tag sedan.
Gitaristen hade kört Route 66 på 50-talet med sina föräldrar.


Bäst av allt är att jag får med en hund också. Murphy.


Murphy var viktig på ett sätt som jag inte riktigt förstod.
Men Murphy skulle runt och hälsa på alla, han fick grillad kyckling på en egen tallrik och efter konserten skulle Murphy firas.

Ett nytt möte. En ny fin upplevelse innan vi stapplade hem på dom mörka gatorna med sina crazy affärer.



Måndag. Ny fin morgon på Highway 1.
Redan efter en halvtimmes körning lyckades vi stöta på två av mina favoritområden: Hundar och kyrkogårdar.
Här har vi först Happydog som är en blandning av dingo och schäfer. Han kom från Sacramento med sin ägare för att en kompis till ägaren skulle hjälpa honom att fixa däcket på hundvagnen.
Han fick ett litet bidrag till det.




Sedan en underbar kyrkogård. Jag älskar kyrkogårdar utomlands - dom är ofta så levande med massa personliga detaljer.







Allt detta hände i Moss Landing.
Sedan såg vi en skylt med Hamnen, svängde ner och möttes av en jättefin tillgänglig hamn som var helt full av sjölejon. Samt Phils Fish Market and Eatery som var helt jäkla underbart. Det var fiskmarknad, restaurang, kafé och bar i ett. Från uterestaurangen kunde man se dom stora surfvågorna komma in och jag såg några kajaker som surfade i fjärran.
Tyvärr var det alldeles för tidigt för lunch men vi tog en kaffe/iste och njöt av det hela.








Jag har läst Lonely Planet och en massa researtiklar från Highway 1 och inte en enda nämnar Moss Landning. Katastrof!
Hade vi visst detta innan hade vi bott här istället för Carmel. Visst - Carmel var fint och så men detta var det riktiga livet. Det gillar vi!
Jag säger bara: Moss Landing!

Vid Santa Cruz svängde vi av mot Silicon Valley eftersom Allan ville se Appel.
Javisst - det var visst den första Appleaffären. Den såg ut ungefär som affären på Emporia - fast lite mindre.
Men området var jättestort - massor som jobbade där och när vi skulle köra därifrån hittade vi inte bilen. Jag trodde nästan den var stulen men till slut dök den upp.

Ja, det var Highway 1.
Nu är vi i San Fransisco men det blir en annan historia.
Fast jag avslutar såklart med en hundbild.