Men allt har sitt slut och så också vår vistelse här.
Färden går vidare genom världens största indianreservat in i Arizona.
Lite stop för att köpa indiansaker som kanske eller kanske inte är gjorda av indianer och sedan vidare.
Tänkte att landskapet i Arizona är ingenting mot New Mexico men det var innan vi kom till Petrified Forest National Park.
Vi hade inga speciella planer för dagen. Tänkte ta det som bjöds - ofta blir impulsiva saker dom allra bästa har vi märkt - och skulle helt enkelt ta oss till Flagstaff där vi hade bokat motell.
Allan tyckte förstenade träd lät kul så vi körde in och fick veta att vi kunde köra 26 miles genom nationalparken och sedan svänga ner mot vår vidare färd mot väst.
Den tar vi!
Vi fick en karta med alla highlights och vad som var speciellt bra här var att dom hade haft den goda smaken att göra utsiktsplatser på helt rätt ställen.
I New Mexico körde vi förbi massor med flotta fotograferingstillfällen där det var omöjligt att stanna.
Vissa ställen hade stängt för vintersäsongen trots att det var varmt som tusan.
Nu är jag ju ingen landskapsfotograf egentligen - det är ju möten med människor som är min grej - men jag tänker ändå bjuda på lite vyer från parken:
1. Painted Desert Overlooks.
Från olika ställen kunde man få fantastiska vyer över det färgrika ökenlandskapet.
En 1932 Studebaker (är tydligen en biltyp) står kvar där klassiska Route 66 en gång gick genom parken.
Här kunde man se rester av gamla bosättningar och framförallt inskriptioner i stenen som kan berätta mycket om tidigare liv.
Vissa ritninger kan vara svårtolkade, som till exempel dessa fåglar.
Hopi-klanen trodde dock att det var en gigantisk fågel som kom till byn för att äta olydiga barn.
4. Newspaper Rock
På klipporna fanns över 650 inskriptioner, några över 2000 år gamla.
5. Blue Mesa
Område med färgrik geologi som visade sediment från olika tidsperioder.
6. Jasper Forest
Mot slutet av parken kom området som hade mest förstenade träd.
Det är svårt att tänka sig att det har funnits träd i detta ökenlandskap med uttorkade floder och väldigt liten växtlighet men för 225 millioner år sedan var detta ett tropiskt landskap med massor av liv både på land och i vatten.
Träden hamnade så småningom under sanden och syrebrist gjorde att dom blev förstenade. Om jag nu har fattat rätt.
Det var en helt underbar fascinerande runda men inget ställe man kanske ville stanna. Man kunde få tillstånd att campa i parken men trots att det är oktober var det hiskligt varmt i det öppna landskapet. Vi mätte 84 grader Fahrenheit, vilket är nästan 30 grader C. 28,9 för att vara helt exakt.
I varmaste laget för mig. Hur orkar man semestra här i juli?
Vägen ner ledde oss till Holbrook, ett trevligt litet ställe på Route 66 där vi slängde i oss en hamburgare på ett hak.
Galonsoffor och fläkt i taket. Det gillar vi!
Min syster Kari är lite bekymrad över vår mathållning med alla hamburgare. Nu är det ju mest Allan som äter hamburgare men just här hade dom faktiskt inget annat. När man är on the road tar man det som bjuds. Vi var både hungriga och törstiga efter en halv dag i nationalparken.
Även rastplatserna hade fina stenformationer - som man inte var frestad att undersöka närmre.
Passerade sedan Two Guns och Twin Arrows på väg in mot Flagstaff som visade sig vara en trevlig stad. Jag som gillar att vara på farten tog mig en sväng i stan innan fish and ships och en underbar mörk IPA på Grannys Closet nära motellet.
I dag stannar vi i Flagstaff innan vidare färd - som troligen blir mot Grand Canyon.
Morgondagen vill visa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar