GRAN CANYON OCH FAVORIT I REPRIS

Morgon i den lilla skidstugan i bergen.
En brud sveper förbi på parkeringen. Solen skiner.
Restaurangen ser ut som ett österrikiskt matställe och vi får frukost med riktigt bröd på riktiga tallrikar.

Kurs mot Gran Canyon. Allans intresse är aningen ljummet - han vill till Sedona igen - men nu har vi haft kurs mot Gran Canyon så länge att nu får vi fanimig ta oss dit tycker jag.

Så blir det. Vi tar oss dit tillsammans med väldigt många andra. Kö för att komma in i parken, vid Visitcenter inte en enda ledig parkeringsplats, folk är aggressiva och tutar - troligen är den spektakulära glasgången här så den missar vi i så fall.

Thomas har sagt att vi skall köra höger mot utsiktspunkterna så det gör vi. Hittar många platser att kolla ifrån. Vid Grandview kan man gå ner i botten och till Allans förskräckelse beger jag mig ner. Bara en liten bit.

Vid Desert View finns ett fint utsiktstorn man kan gå upp i och det gör jag såklart.

OK. Visst är det maffigt! Riktigt, riktigt maffigt!
Men ändå inte resans höjdpunkt som vi ser det.

Vi har hittat så mycket roligt unikt som vi aldrig hade hört talats om innan som var helt fantastiskt.
Men nu har vi varit i Gran Canyon. Bra så.

Vad nu då?
I Flagstaff pratade jag med en gubbe från Utah (ja, som Allan säger - du pratar ju med alla) som tyckte att vi skulle åka till Monument Valley - han satte till och med en karta på vår bil. Men nu har vi ju biljetter till LOVE i Las Vegas på lördag och det skulle bli lite tight om tid. Dessutom hade vi fått vår dos av stora kända saker.

Snabb koll på kartan och saken var biff: Vi åker till Sedona igen. Vi gillade ju verkligen staden och kände oss inte alls färdiga med den. Populärt ställe visade det sig när vi kollade hotell men vi lyckades hitta ett centralt ställe till hyfsat pris. Recensionerna på nätet var kassa men vi tyckte det var kanonfint. Folk är så gnälliga. Klagar på att dom inte får nya handdukar varje dag fast det tydligt står att man skall säga till när man behöver nytt. Och vem fan behöver nya handduker varje dag? Det finns alltid gott om handdukar på amerikanska hotell.

Stilleben utanför vårt motellrum

Nåja - vi drog dit, åt mexikansk på uterestaurang i det finfina vädret.

Nästa morgon ville Allan ta det lite lugnt. Lugnt finns inte på min karta så jag stack ut på en morgonfotograferingsrunda.
Går ut från motellet, kollar höger och får se en vandrare:

Det var JJ (as in Julian and Jesus) och han var någon slags kringresande. Bodde ingenstans sa han.

Sedona är som jag har sagt några gånger innan en underbar stad omgiven av röda berg. Mycket New Age.
I staden samlas dreadlocks, färgrika folkvagnsbussar och hippies med vanliga turister, fina gallerier och såklart mycket kommers.
Alla vill åt våra pengar men här var det med lite mer smakfull touch.

Att åka ut med jeep var tydligen det stora i Sedona. Vi funderade på det men tyckte det var för dyrt och bestämde oss för att göra vår egen jeeptur. Nu har vi ju ingen jeep så vi kunde såklart inte ge oss ut i terrängen men vi drog iväg på en runda lite hit och dit.

Fantastisk fint överallt. Vid ett ställe kunde man vandra till Dead Man Pass och det var faktiskt ganska många som gav sig iväg.

Jag gick en bit på den underbara röda jorden.

Såklart vore det kul att vandra här men när jag såg skylten tänkte jag att jag får nog plugga på lite mer först eftersom jag inte har en aning om hur man skall fight back när man möter en björn?

Sedona centrum är också mysigt att strosa runt i.

Hotellet hade inte plats för oss en natt till och vi kände också att vi behövde bege oss en bit mot Las Vegas så vi kunde checka in i god tid för kvällens föreställning.

Medan jag var ute på min morgonfotograferingsrunda hade Allan googlat lite och kommet fram till att Seligman var stället.
Seligman ligger på ursprungliga Route 66 och när den nya vägen byggdes 1978 hamnade Seligman lite off.
Nu kämpar den på som en del andra ställen kring Route 66. Souveniraffärer och olika retroställen.
Nergånget och lite uppfräschat i en salig blandning.

Det började spöregna när vi kom dit och när vi skulle gå ut och äta lite vid halvåttatiden fanns det inget öppet kring motellet. Det fick bli antigen bananer eller promenad till ett ställe en bit bort eftersom vi hade tagit en öl innan maten i tron att vi bodde mitt i smeten.
Det fick bli det senare så vi traskade iväg i regnet - och fick verkligen lön för mödan. Vilket ställe vi kom till!

Traskar hem genom ett bostadsområde av varierande kvalitet innan vi  såklart tar en avslutande öl på baren vid motellet.

Kvällens bartender John

Dagens uppsummering: Grand Canyon i all ära men det riktigt roliga med denna resa är dom små hålor vi hittar (Seligman har 456 invånare) och möten med människor och annorlunda miljöer.
Det är vad jag gillar! Men så hade jag också varit i Paris säkert tio gånger innan jag var uppe i Eiffeltornet.

Nu säger vi godnatt från ett nytt motell

innan vi i morgon tar kurs mot LAS VEGAS!

WELCOME ARIZONA!

Som ni säkert har fattat älskar jag New Mexico. Bästa staten hittills!
Men allt har sitt slut och så också vår vistelse här.

Färden går vidare genom världens största indianreservat in i Arizona.
Lite stop för att köpa indiansaker som kanske eller kanske inte är gjorda av indianer och sedan vidare.
Tänkte att landskapet i Arizona är ingenting mot New Mexico men det var innan vi kom till Petrified Forest National Park.
Vi hade inga speciella planer för dagen. Tänkte ta det som bjöds - ofta blir impulsiva saker dom allra bästa har vi märkt - och skulle helt enkelt ta oss till Flagstaff där vi hade bokat motell.

Allan tyckte förstenade träd lät kul så vi körde in och fick veta att vi kunde köra 26 miles genom nationalparken  och sedan svänga ner mot vår vidare färd mot väst.
Den tar vi!

Vi fick en karta med alla highlights och vad som var speciellt bra här var att dom hade haft den goda smaken att göra utsiktsplatser på helt rätt ställen.
I New Mexico körde vi förbi massor med flotta fotograferingstillfällen där det var omöjligt att stanna.
Vissa ställen hade stängt för vintersäsongen trots att det var varmt som tusan.

Nu är jag ju ingen landskapsfotograf egentligen - det är ju möten med människor som är min grej - men jag tänker ändå bjuda på lite vyer från parken:

1. Painted Desert Overlooks.
Från olika ställen kunde man få fantastiska vyer över det färgrika ökenlandskapet.

2. Route 66 Alignment
En 1932 Studebaker (är tydligen en biltyp) står kvar där klassiska Route 66 en gång gick genom parken.

3. Puerto Pueblo
Här kunde man se rester av gamla bosättningar och framförallt inskriptioner i stenen som kan berätta mycket om tidigare liv.
Vissa ritninger kan vara svårtolkade, som till exempel dessa fåglar.
Hopi-klanen trodde dock att det var en gigantisk fågel som kom till byn för att äta olydiga barn.

4. Newspaper Rock
På klipporna fanns över 650 inskriptioner, några över 2000 år gamla.

5. Blue Mesa
Område med färgrik geologi som visade sediment från olika tidsperioder.

6. Jasper Forest
Mot slutet av parken kom området som hade mest förstenade träd.

Det är svårt att tänka sig att det har funnits träd i detta ökenlandskap med uttorkade floder och väldigt liten växtlighet men  för 225 millioner år sedan var detta ett tropiskt landskap med massor av liv både på land och i vatten.
Träden hamnade så småningom under sanden och syrebrist gjorde att dom blev förstenade. Om jag nu har fattat rätt.

Det var en helt underbar fascinerande runda men inget ställe man kanske ville stanna. Man kunde få tillstånd att campa i parken men trots att det är oktober var det hiskligt varmt i det öppna landskapet. Vi mätte 84 grader Fahrenheit, vilket är nästan 30 grader C. 28,9 för att vara helt exakt.
I varmaste laget för mig. Hur orkar man semestra här i juli?

Vägen ner ledde oss till Holbrook, ett trevligt litet ställe på Route 66 där vi slängde i oss en hamburgare på ett hak.

Galonsoffor och fläkt i taket. Det gillar vi!
Min syster Kari är lite bekymrad över vår mathållning med alla hamburgare. Nu är det ju mest Allan som äter hamburgare men just här hade dom faktiskt inget annat. När man är on the road tar man det som bjuds. Vi var både hungriga och törstiga efter en halv dag i nationalparken.

Även rastplatserna hade fina stenformationer - som man inte var frestad att undersöka närmre.

Passerade sedan Two Guns och Twin Arrows på väg in mot Flagstaff som visade sig vara en trevlig stad. Jag som gillar att vara på farten tog mig en sväng i stan innan fish and ships och en underbar mörk IPA på Grannys Closet nära motellet.

I dag stannar vi i Flagstaff innan vidare färd - som troligen blir mot Grand Canyon.
Morgondagen vill visa!