GRAN CANYON OCH FAVORIT I REPRIS

Morgon i den lilla skidstugan i bergen.
En brud sveper förbi på parkeringen. Solen skiner.
Restaurangen ser ut som ett österrikiskt matställe och vi får frukost med riktigt bröd på riktiga tallrikar.

Kurs mot Gran Canyon. Allans intresse är aningen ljummet - han vill till Sedona igen - men nu har vi haft kurs mot Gran Canyon så länge att nu får vi fanimig ta oss dit tycker jag.

Så blir det. Vi tar oss dit tillsammans med väldigt många andra. Kö för att komma in i parken, vid Visitcenter inte en enda ledig parkeringsplats, folk är aggressiva och tutar - troligen är den spektakulära glasgången här så den missar vi i så fall.

Thomas har sagt att vi skall köra höger mot utsiktspunkterna så det gör vi. Hittar många platser att kolla ifrån. Vid Grandview kan man gå ner i botten och till Allans förskräckelse beger jag mig ner. Bara en liten bit.

Vid Desert View finns ett fint utsiktstorn man kan gå upp i och det gör jag såklart.

OK. Visst är det maffigt! Riktigt, riktigt maffigt!
Men ändå inte resans höjdpunkt som vi ser det.

Vi har hittat så mycket roligt unikt som vi aldrig hade hört talats om innan som var helt fantastiskt.
Men nu har vi varit i Gran Canyon. Bra så.

Vad nu då?
I Flagstaff pratade jag med en gubbe från Utah (ja, som Allan säger - du pratar ju med alla) som tyckte att vi skulle åka till Monument Valley - han satte till och med en karta på vår bil. Men nu har vi ju biljetter till LOVE i Las Vegas på lördag och det skulle bli lite tight om tid. Dessutom hade vi fått vår dos av stora kända saker.

Snabb koll på kartan och saken var biff: Vi åker till Sedona igen. Vi gillade ju verkligen staden och kände oss inte alls färdiga med den. Populärt ställe visade det sig när vi kollade hotell men vi lyckades hitta ett centralt ställe till hyfsat pris. Recensionerna på nätet var kassa men vi tyckte det var kanonfint. Folk är så gnälliga. Klagar på att dom inte får nya handdukar varje dag fast det tydligt står att man skall säga till när man behöver nytt. Och vem fan behöver nya handduker varje dag? Det finns alltid gott om handdukar på amerikanska hotell.

Stilleben utanför vårt motellrum

Nåja - vi drog dit, åt mexikansk på uterestaurang i det finfina vädret.

Nästa morgon ville Allan ta det lite lugnt. Lugnt finns inte på min karta så jag stack ut på en morgonfotograferingsrunda.
Går ut från motellet, kollar höger och får se en vandrare:

Det var JJ (as in Julian and Jesus) och han var någon slags kringresande. Bodde ingenstans sa han.

Sedona är som jag har sagt några gånger innan en underbar stad omgiven av röda berg. Mycket New Age.
I staden samlas dreadlocks, färgrika folkvagnsbussar och hippies med vanliga turister, fina gallerier och såklart mycket kommers.
Alla vill åt våra pengar men här var det med lite mer smakfull touch.

Att åka ut med jeep var tydligen det stora i Sedona. Vi funderade på det men tyckte det var för dyrt och bestämde oss för att göra vår egen jeeptur. Nu har vi ju ingen jeep så vi kunde såklart inte ge oss ut i terrängen men vi drog iväg på en runda lite hit och dit.

Fantastisk fint överallt. Vid ett ställe kunde man vandra till Dead Man Pass och det var faktiskt ganska många som gav sig iväg.

Jag gick en bit på den underbara röda jorden.

Såklart vore det kul att vandra här men när jag såg skylten tänkte jag att jag får nog plugga på lite mer först eftersom jag inte har en aning om hur man skall fight back när man möter en björn?

Sedona centrum är också mysigt att strosa runt i.

Hotellet hade inte plats för oss en natt till och vi kände också att vi behövde bege oss en bit mot Las Vegas så vi kunde checka in i god tid för kvällens föreställning.

Medan jag var ute på min morgonfotograferingsrunda hade Allan googlat lite och kommet fram till att Seligman var stället.
Seligman ligger på ursprungliga Route 66 och när den nya vägen byggdes 1978 hamnade Seligman lite off.
Nu kämpar den på som en del andra ställen kring Route 66. Souveniraffärer och olika retroställen.
Nergånget och lite uppfräschat i en salig blandning.

Det började spöregna när vi kom dit och när vi skulle gå ut och äta lite vid halvåttatiden fanns det inget öppet kring motellet. Det fick bli antigen bananer eller promenad till ett ställe en bit bort eftersom vi hade tagit en öl innan maten i tron att vi bodde mitt i smeten.
Det fick bli det senare så vi traskade iväg i regnet - och fick verkligen lön för mödan. Vilket ställe vi kom till!

Traskar hem genom ett bostadsområde av varierande kvalitet innan vi  såklart tar en avslutande öl på baren vid motellet.

Kvällens bartender John

Dagens uppsummering: Grand Canyon i all ära men det riktigt roliga med denna resa är dom små hålor vi hittar (Seligman har 456 invånare) och möten med människor och annorlunda miljöer.
Det är vad jag gillar! Men så hade jag också varit i Paris säkert tio gånger innan jag var uppe i Eiffeltornet.

Nu säger vi godnatt från ett nytt motell

innan vi i morgon tar kurs mot LAS VEGAS!

HUNDRA PROCENT

En ny hundraprocentare: Med andra ord en dag då allt är perfekt eller egentligen bättre än perfekt.

Först en lugn mysig dag i Flagstaff som började med besök på Lowell Observatory. Planeter är inte riktigt mitt område men jag fattade i alla fall så mycket som att dom var väldigt förgrymmade över att inte Pluto längre är klassad som en planet. Clyde Tombaugh upptäckte Pluto 1930 efter att ha jobbat 20 timmar per dag i 9 månader. Snacka om att vara hängiven! All respekt!

Sedan lunch på Diabloburger. Hamburgare är inte heller mitt specialområde men denna var faktiskt jättefin så jag frångår principen att inte lägga upp burgarbilder.
Grekisk variant med getost och pinjenötter!

Resten av dagen strosade jag runt och fotograferade i mysiga Flagstaff.

En liten biltvätt kanske?

Tog också reda på att det på väg mot Grand Canyon fanns en stollift upp till 3500 meter. Wow!
Lyckades sälja in det hos Allan. Enda nackdelen var att vi då skulle komma lite sent till Grand Canyon och det ville vi inte för hotellen där är svinigt dyra.
Jag hittade då Ski Lift Lodge & Cabins som låg nära liften och var jättebilligt så det fick bli nästa dags plan.

Även denna kväll middag på Grannys Closet som var fullsatt av människor som spelade musikquiz. Troligen studenter - dom såg ut så - och grupperna hade väldigt studentikosa namn som till exempel Sexual Abuses och annat smaklöst.
När quizen var slut och vinnaren korad gick dom hem och vi blev lämnade kvar med en avdankad indian.

Nästa morgon på med kläder för 3500 meters höjd. Kollar såklart av facebook innan avfärd och ser då att min nyfunna fotografvän Roland tipsar om dom röda bergen i Sedona.
Vi googlar, det ser jättefint ut men det är ju på fel håll!
Fast vad är fel håll egentligen? Av med fleecen, på med shorts och kurs söderut. Bättre att kasta sig iväg istället för att sitta där och facebooka.

Ett beslut som vi inte ångrar. Det var en helt underbar väg ner till staden. Serpentinväger, dom röda bergen, mysiga campingplatser där folk grillade och så kom såklart skolbussen mitt i alltihopa. Det tycker jag är fantastiskt i USA. Man kan vara riktigt in the middle of nowhere men det kommer alltid en gul skolbuss.

Sedona var en jättemysig stad omgiven av dom röda bergen. Lite konstnärligt och bohemiskt och såklart turistigt men mycket mer genuint än till exempel Galtenburg.

Vi ville inte lämna staden direkt så vi tog en sen frukost - Allan Arizonskt och jag grova pannkaker med färsk frukt och kaktussirap. Hur gott som helst!

Ski Lift Lodge & Cabin visade sig vara ett riktigt klipp. 60 dollar för ett rum och då ingick biljetterna till liften! Som vi hade tänkt betala 12 dollar styck för.
Annars som en mysig liten stugby.

Liften var härlig också. Vi är helt i slutet på sommarsäsongen nu - snart kommer snön - vi kunde njuta av höstfärgerna i liften men på toppen var det T-shirtväder.
Inte helt lätt att gå av en skidlift utan skidor - speciellt inte för Allan som är handikappad - men han gjorde verkligen sitt bästa: Sprang lite först, hoppade sedan en lång bit på sitt friska ben innan han avslutade med en perfekt volt.
Fantastisk utsikt och häftigt att vara så högt. Jag undrar om jag någonsin har varit så högt uppe faktiskt.

Från toppen kunde man på vintern välja mellan svart pist och svart pist och svart pist.

Nu sitter jag på balkongen och bloggar i solnedgången. En magisk kväll med ett glas vitt bredvid. Snart middag på restaurangen mitt emot.
Sämre kan man ha det!