17 MAJ

Norska nationaldagen.
Fast jag tycker kungahuset är en relik från en svunnen tid och borde avskaffas direkt står man där ändå med "sløyfe" med kungasymbol i mitten och när polishästarna trampar otåligt för att komma iväg och orkestern drar igång "Ja vi elsker" är det nästan så man fäller en pytteliten tår.
17 maj är 17 maj och det är något helt speciellt.

PADDLA I GEIRANGERFJORDEN

Plötsligt händer det som man säger i reklamen!
Helt otippat fick jag plötslig möjlighet att paddla i Geirangerfjorden i Norge.
Vi var inne i fjorden med en kryssningsbåt och en av utflykterna visade sig vara just paddling.
Jag anmälde mig givetvis direkt men med tanke på medelåldern ombord kände jag mig lite osäker på om det skulle bli av. Jodå, 14 tappra själar ställde upp och jag hittade direkt Heike Berit att dela kajak med. Heike visade sig ha norska rötter så det var ett riktigt kap. Hon var ingen paddlare, men hade rott mycket och det är ju lite samma sak fast dom åker baklänges.
Här är vi redo för stordåd:

Först en liten introduktion av instruktörerna och sedan ut på vattnet.

Solen sken, vi tittade på alla som satt i svettiga bussar och kände oss väldigt nöjda med vårt val av aktivitet. Medvinden hjälpte oss en bra bit i fjorden, vi kollade på forsar och lyssnade på guidernas historier. Tillbaka i en uppfriskande motvind.
Häftigt både att paddla förbi den enorma kryssningsbåten och längs dom höga fjällen.
För Heike och mig gick det riktigt bra. Inga problem alls. Man kan väl nästan säga att vi var bäst!
Några behövde bogseras på slutet. Killar givetvis.

En härlig upplevelse som gav mersmak. Men hur tusan tar man sig till Geiranger för att paddla?
Inte vet jag, men Flåm som ligger längst in i nästa fjord vi besökte (Sognefjorden) vet jag hur man tar sig till. Med tåg! Dessutom med tåg som skall vara en helt fantastisk upplevelse:

OK. Då vet man hur man tar sig dit på ett trevligt sätt. Men fanns där några kajaker?  Jodå - jag såg några i fjärran och traskade dit.

Här kan man hyra kajaker om man kan dokumentera att man kan kamraträddning och självräddning.
Ja - jag ser direkt en möjlighet till en annorlunda långfärd i Kanotföreningen Öresund. Får se om några nappar på det.

KRYSSNING

Dags för Allans favoritsemester: Kryssning.
Själv är jag inte överförtjust i paraplydrinkandet och slappandet, men att åka båt är ju ett underbart sätt att förflytta sig så det är väl OK. Men ärlig talat hade jag inte läst på så mycket. Visste att vi skulle till några norska fjordar, till Stavanger och Oslo och eftersom kryssning ofta är lite gala så slängde jag ner mina finaste klänningar som inte är speciellt chicka och var nöjd med det.
Medan vi väntade på avresedags tänkte jag att jag kunde ju kolla utflykterna lite på hemsidan.
MILDE MIRAKEL! Man kunde paddla i Geirangerfjorden!
Packningen fick ändras radikalt: Ner med vattentät kamera, ylleunderbyxor, vattentäta säckar med mera. Och förväntningarna inför kryssningen höjdes radikalt.

Båten var enorm och innan avfärd avvecklades den obligatoriska säkerhetsövningen. Vår samlingsplats var casinot, vilket kändes lite surrealistiskt. I vilket fall som helst hade troligen alla drunknat innan instruktionerna på alla språk var klara.

Sedan direkt till Hellesylt/Geiranger där paddlingen stod överst på programmet. Bilder därifrån kommer i ett eget inlägg men jag kan avslöja så mycket som att solen sken och det var helt underbart.
Även i övrigt gick det över förväntan. Efter Geirangerfjorden gick vi in i Flåm som också är en smal fjord med fjäll på båda sidor. Mycket häftigt, men aldrig, aldrig skulle jag kunde bo sådär. Ingen horisont och inga vyer. Med buss åkte vi ner Norges brantaste väg (18% lutning) och vi fick se ställe som var med i mitt favorit-TV-program "Der ingen skulle tro at noen kunne bo".

Poesia i Geirangerfjorden

I Geiranger fanns ingen lämplig brygga så vi fick ta oss iland med livbåtarna.

Det kändes som om båten fyllde hela viken

Bad och mys ombord

Minsta lilla gräsfläck så bygger man ett hus.

Underhållningen ombord höll väl inte precis världsklass

Mer paraplydrinkar.

Sedan vidare till Stavanger

där mycket överraskande min syster Kari mötte upp med hela familjen. Besökte vårt favoritställe NB Sørensen och åt den norska nationalrätten kompe (eller komle som dom säger i Stavanger).

Efter Stavanger kom Oslo som firade nationaldag, men det hade nog italienarna nog inte riktigt fattat (Båten var italiensk fast den var givetvis registrerad i Panama). Men jag var iland och firade frenetiskt i alla fall. Mer om det också i annat inlägg.

Slutligen Kiel som bjöd på shopping, sexshops, konstinstallation med får och mycket tiggare och ännu mera nordmän.

ROLLKURS

VAD ÄR GUMMITRYCK?

GATUFOTOGRAFERING, SKEPPSVRAK OCH TOAPAPPER.

Efter en vinter med mycket jobb rör det på sig rejält både när det gäller fotografi och paddling.
Har som sagt en stor utställning på Galleri Blå i Gärsnäs tillsammans med Bengt - missa inte den!
Onsdagen den 22 maj kl 19.00 håller vi en föreläsning om våra bilder och dom gamla teknikerna.
VÄLKOMNA!

Sedan fick Bengt och jag äntligen ihop en grupp som ville gå gatufotograferingskurs i Köpenhamn (och vi hittade äntligen en helg då båda kunde). Jätteroligt och nostalgiskt!

Bengt delar ut första uppgiften: 5 par som pussar varandra.

Medan eleverna kämpade med den tuffa uppgiften vandrade Bengt och jag runt på olika antikmarknader, tog en fika och mådde bra.

Bengt har hittat en spännande kamera.

Övriga uppgifter var Lunchdags, Fotografera utan att titta i sökaren och Storstadsliv.
Vi samlades som vanligt på Gammeltorv inför varje uppgift och plötsligt dök Marie - en gammal elev upp som gubben i lådan. Hon hade sett på facebook att vi var i Köpenhamn och hade parkerat sig på Gammeltorv med man och familjens nytillskott. Vilken trevlig överraskning!

Elevernas uppgifter fick dom ha för sig själva, men jag hittade favoritmotivet såpbubblor och en mycket stor hund som kladdade ner min lins totalt.

En fin dag blev det. Underbar grupp. Bra väder. Lunchbuffé på Rizzrazz. Och en kall öl som avslutning. Bengt och jag var glada.

När det gäller paddling bor jag lite längre bort från min kajak nu - bodde ju så himla nära innan - men vi har genomfört 2 långfärder och i dag var Marie och jag en sväng i cementhamnen samtidigt som vi letade snygg bräda som jag skall ha som hylla till ett flaskskepp. Egentligen skall det vare en del av ett skepp som har gått på grund men det verkar som om det finns relativ begränsad mängd snygga träskepp som förliser nu för tiden. Hittade först en bräda som fick duga i nödfall

men sedan såg vi en bit som man omöjligt kom åt från vattnet men som jag plockade upp på väg hem. Den är lite tuffare med hål och rostiga spik och med lite god vilja kan den vara från ett förlist skepp.
Det svåra jobbet nu är att övertyga Allan om att den är skitsnygg och således skall förgylla vårt hem.
Jag har redan en jättesnygg stor bräda som är förvisad till uteplatsen. Vi får se hur det går.

Inne i cementhamnen visade Marie mig var arkitekten i Dockan möjligen har sin inspiration ifrån när han (eller hon) placerade en containerliknande sak på taken:

En fin dag på havet blev det - som toppades av att min kajaklagning klarade toapappertestet. Allt toapapper i packutrymmet var snustorrt efter dom hårda sidovindarna. Hurra!

Nu är min kajak tät igen. Jag skall lägga på lite gelcoat och polish, sätta nytt snöre i skeddan och sist men inte minst stolt klistra på Sjöräddningens emblem.
Sedan är vi redo för en ny säsong!