Vi la i kajakerna vid Kristianstad teater och en fotograf som hade planerat bröllopsfotografering på bryggan fick kanske lite annan bakgrund än hon hade tänkt sig.
Det finns många positiva saker med att paddla på åar: Det är oftast lugnt och fint, mycket att titta på och mysigt att paddla fram mellan vass och näckrosor.
Fast stränderna hör inte till dom positiva sidorna. Dom är leriga, sumpiga, halva paddeln försvann ner i geggan. Ingenstans att sitta, så det blev stående buffé med min kajak som långbord.
Men sedan händer det ju saker som aldrig händer ute på havet - till exempel att man paddlar på ett dött vildsvin!
Tommy, vår lokala guide, och våra nyaste medlemmar Jakob och Anna använde en planka som paddel. Skojar bara - jag vet givetvis att det är en grönlandspaddel. Det ser knasigt ut, men eftersom jag ofta är väldig konservativ när det gäller sportutrustning (har till exempel fortfarande kvar mina träskidor i källaren), var jag givetvis nyfiken på att prova. Fick låna Tommys ett tag. I början var det lite skakigt. Om en vingpaddel låser sig fast i vattnet gled denna runt lite friare. Fast efter ett tag gick det riktigt bra. Den var lätt och fin att paddla med, man kunde hålla hög frekvens och framförallt fick den envisa motvinden inte tag i paddeln. Tyvärr kostar dom nog lite mer än en planka på Hornbach, - men det tål att tänkas på.
Tommy och Anna. |
Inom paddlingen som inom det mesta i livet är man oftast lite tidsoptimist. Det blev kväll innan vi var framme vid vattenhålet Rökeriet och när vi slutligen paddlade in på Åhus strand var det sen kväll.
Regnet och åskan kom precis innan vi kom ut i havet, men jag tycker ändå det var härligt och friskt och gott att återse hav och saltvatten. Så är jag ju också född och uppvuxen på en ö i skärgården.
Blå timmen är fascinerande och underbar på bild:
Min kajak på fikabordet |
Kanske är verkligheten lite annorlunda när man blöt och geggig står uppklistrad mot en vägg för att undvika det värsta regnet i väntan på transporten.
Det blev en lång dag. Jag var hemma 01.00. Men allt gick bra, det var ett härligt gäng som var med och i dag känns det skönt i kroppen att man har avverkat 31 km.
Mer om långfärden kommer snart på
KFÖs långfärdsblogg
Fantastiska bilder! :)
SvaraRaderaTack så mycket!
SvaraRaderaRoligt att du fortfarande kollar min blogg.
Hoppas det går bra för dig på kursen.