Eller inte.
Jag har aldrig varit någon campare. Har sovit mycket i tält när jag vandrade i fjällen, men det har liksom varit nödvändigt.
Och som gammal seglare är man lite campingens motpol. Skaffa dig en sommarstuga var skällsord i seglarvärlden.
Eftersom jag är inbiten paddlare tror många att jag tältar jämnt. Fast så är det inte. Jag stöder STF och alla andra som har tagit sig mödan att bygga små stugor och vandrarhem.
När jag ser folk som har pallat upp en campingvogn och sitter utanför i solen med sin grogg blir jag helt nervös. Kul för dom som trivs med det, men jag är ju så rastlös och vill att det skall hända saker hela tiden så det livet är inget för mig.
Men nu var det 41-årsjubileum på min gamla skola och då skulle Tone och jag bo på Nidelv camping som ligger på Hisøy som är den ö vi kommer från och där jubileet skulle vara. Fast som tur var hade vi bokat en stuga.
Ena halvan av denna stugan fick vi tildelad, vilket var helt perfekt.
Härligt att vara inomhus eftersom himmelen öppnade sig så snart vi kom fram. Och tur att Tone hade med såna godsaker i sin kylväska.
Vi njöt av förrätten innan vi begav oss in til Arendal och pasta på Arendal Kunstforening och kaffe på Cafe Victor.
Nästa morgon blev det morgondopp. När man är med Tone får man bada antigen man vill eller ej. Hon badar hela året.
Fast det är klart man vill morgonbada!
Frukost i det gröna och sedan hänga på låset till kajakaffären där vi kunde dregla lite över kajaker och diverse paddelsaker. Sedan Vinmonopolet, macka i Pollen, köpa purke och ta med till Vragevika där vi badade i havet. En purke är en vetebulle med äggkräm på tvären. Ett måste i Arendal.
Från Vragevika kollade vi på segelbåtar och en kajak som troligen var följebåt för en havssimmare.
Såklart blev man genast paddelsugen, men nu var det för omväxlingens skull inte paddling som gällde, men 41-årsfest.
Nina hämtade oss i stugan för lite förfest i hennes stuga på Sandviga och sedan blev det fest.
Helt otroligt kul att träffa alla - vissa hade jag inte sett sedan vi slutade skolan.
Vissa var gråhåriga och tunnhåriga vilket var mycket konstigt för inte kan det väl vara så att vi börjar bli gamla? Och lärarna - tänk att dom fortfarande levde fast dom var supergamla då för 41 år sedan....
(En enkel liten kalkyl visade att dom var klart under fyrtio).
Den gamla klassbilden kollas |
På festen tillsammans med min barndomskompis Nina. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar